Kramper är smärtsamma, ofrivilliga muskelsammandragningar som oftast inträffar när du gör något ansträngande alternativt under eller efter ett träningspass.
Kramp som uppkommer i samband med fysisk aktivitet eller överansträngning drabbar främst benmusklerna: quadriceps på lårets framsida, hamstringsmusklerna på lårets baksida eller gastrocnemius, vadmuskeln. Det känns – och ibland syns det även – när de påverkade musklerna drar sig samman: som en liten klump under hyn som inte försvinner när man masserar den. Men kramper är även vanligt vid vila, särskilt under sömnen. Då är det ofta vadmuskler och tår som påverkas.
Äldre personer drabbas ofta av kramper som då beror på att vår muskelmassa tillbakabildas med åren. Dessutom är det vanligt att gravida kvinnor, vissa kroniskt sjuka och personer som tränar mycket kan få kramp.
Det mest effektiva är vanligen att massera och stretcha den påverkade muskelgruppen. Ibland kan det behövas hjälp med att hålla eller stödja kroppsdelar för att kunna stretcha effektivt. Att värma upp området bidrar till att den sammandragna muskeln slappnar av, och i allvarliga fall kan även kyla hjälpa till att lindra smärtan.
Eftersom kramper ofta är kopplade till vätskebrist bör du öka ditt vätskeintag och tänka på det nästa gång du utför någon ansträngande aktivitet.
För att undvika kramper ger specialister rådet att inte hoppa över stretchning före och efter träning. På samma sätt säger de att det är viktigt att regelbundet träna muskelelasticiteten för att minska risken för att drabbas av kramper.
Personer som tränar mycket bör se till att de kompenserar vätska och mineralsalter genom att dricka vätskor med elektrolyter, i synnerhet vid träning under varma dagar. Det är även klokt att äta frukt för att säkerställa ett snabbt intag av kolhydrater.
Kramper uppkommer vanligen när du spänner eller sträcker en muskel, antingen på grund av intensiv träning eller då du utför en ansträngande aktivitet som du inte är van att utföra. Men du kan också få kramp om du har vätskebrist eller har låga nivåer av mineralsalter (magnesium, kalium eller natrium).
Slutligen kan vissa hälsotillstånd orsaka kramper, som en klämd nerv på grund av ryggradsskada, hjärtproblem, nervinklämning eller vissa läkemedel.
Oavsett orsak så bör personer som regelbundet får kramper som inte är kopplade till de vanligaste orsakerna kontakta läkare, särskilt om kramperna håller i sig under lång tid, orsakar stor smärta eller muskelsvaghet, eller om det uppstår hudrodnad, svullnad eller en brännande värmekänsla i det påverkade området.
I dessa fall kan en specialistläkare utföra tester som hittar orsaken till krampen, för att utesluta cirkulationsinsufficiens och dystoni – andra förändringar i muskelspänningen som inte är relaterade till vanliga muskelkramper.